Jag har kommit till en punkt i livet (antagligen tillfällig men ändå) då jag har fått väldigt svårt att njuta av musik som inte har ett budskap (och då ett budskap som jag kan ställa upp på)

Det finns bra musik med bra budskap inom i stort sett alla stilar och genrer... rock, blues, pop, metal, folk, punk och ja... you name it!

Jag har alltid varierat en del mellan artister, band osv men en del har alltid funnits med!

Springsteen är en fantastisk låtskrivare och artist... Han har alltid nåt att säga med sin musik.. vare sig det handlar om att duga och att växa upp eller det handlar om George Bush och hans våldtäkt på övriga världen.

Winnerbäck är väl på många sätt sveriges springsteen... hans texter och musik känns ganska inspirerade av springsteen samtidigt som dom ofta har ett helt eget budskap...

Mayhem... Ja.. dom har (läs Per Yngve Ohlin) skrivit några av hårdrockens bästa texter och vare sig man håller med eller inte så är det iaf tänkvärt...

Joy Division... Ian Curtis begick självmord innan han ens hann bli 25 år. Trots det lyckades han skriva några av rockens bästa texter... Låtar som Isolation, Love will tear us apart, atmosphere och The eternal har påverkat folk i över 30 år

Shane Mc Gowan... Både med The Pogues och som soloartist är Mc Gowan en av världens bästa låtskrivare... hans texter är genialiska.

Det var väl några av mina favoriter... Antar att det är efter en längre tid med Idol och schlager som jag tröttnar på banal musik och dåliga texter... Jag har mer och mer insett att artister som BWO, pernilla wahlgren, Lena Ph, Linda Bengtzin, Alcazar, EMD, Saade osv lyckas få mig att må rent fysiskt dåligt!

Jaja färdiggnällt för idag! ha det bra alla trevliga

När jag var en liten pojke på sisådär 18-25 år så fanns det engagemang... På många sätt var det politiskt engagemang men ändå var det mer än bara politik... Man reagerade på orättvisor, man reagerade på kränkningar, man reagerade när staten drog ner och gjorde vår tillvaro sämre... Så är det inte längre!

Dagens ungdomar (dom som är under 30) verkar i mångt och mycket vara ganska oengagerade i allt... Enda tillfället man märker av nån sorts reaktion är när det diskuteras vilka mobiltelefoner som är mest inne och huruvida man ska få förstora tuttarna innan man fyllt 18...

Vi som är födda på 50 och 60talet hade ambitioner, vi hade nån sorts vilja att bli "duktiga"... Dom som är födda på 80 och 90talet tänker inte riktigt så... Nej deras ambitioner sträcker sig inte speciellt långt... Att få vara med i nån dokusåpa a´la big brother är ett smart karriärsdrag... sen har man sex med nån framför kamerorna i huset så kommer hela sverige prata om dig... och har du tur så vinner du en halv miljon och kan förstora dina bröst! Då har du lyckats... sen kan du bli "skandal beauty" och hänga på stureplan, snorta cola och bli fotograferad för de värsta skräpblaskorna i landet!

Jag gillar ljudböcker... det är perfekt på jobbet, man sitter vid sin maskin och bara lyssnar och får i sig en bok utan att behöva vända ett enda blad! Nyligen laddade jag mp3spelaren med Carolina Gynnings bok "ego girl"... Jag blev rädd helt ärligt, allt i hennes liv verkar cirkulera runt större bröst, killar hon legat med, tjejer hon legat med, kokain hon snortat, kändisar hon träffat, mer killar hon legat med osv osv osv... Inget djupare alls... allt är bara ren yta... Att höra henne ägna sida efter sida i boken med att berätta om häftiga handväskor hon köpt, förlängningar i håret och bröstförstoringar som om det rörde sig om forskning för att avskaffa världssvälten är skrämmande... Inte att Carolina Gynning är en urblåst bimbo utan att hon är IDOL för mängder av unga tjejer... Dom ser det som drömmen att knarka, knulla runt och leva på ett utseende... Många unga tjejer och killar tycker det är helt ok att ha offentlig sex för att bli känd... och det viktigaste är inte vad man är känd för utan snarare ATT man är känd.... om du blivit känd för att du gjort en jättebra skiva, ett viktigt samhällsreportage eller du har knullat i bb-huset spelar ingen roll... synas är allt, media styr!

Jag tycker det är tragiskt att mer och mer inse att världen blir mer och mer fixerad vid utseende, yta och materialism... Vad händer egentligen med idealen som fanns förut? Finns det nån som minns vad solidaritet innebär? Enligt mig verkar det som om dokusåpavärldens mentalitet tagit över allt... EN person ska vinna, och man går över lik för att bli den personen... man KAN INTE vara solidarisk i Big Brother eller Robinson... Där måste man göra allt för att krossa motståndarna tills man är ensam kvar.... Det är motsatsen till solidaritet och den mentalitet vi såg vid Ådalen, på 60 och 70talet och det är motsatsen till ALLA rörelser som bygger på att stötta varandra och att en grupp människor är starkare än en individ!

Jag har en känsla av att jag kommer återkomma till detta ämnet!

Ja eller Winnerbäck-dag.. båda delar funkar lika bra nu tycker jag!

Nu har man börjat jobba lite så smått.. Känns ju helt ok.. ungarna behöver tillbaks i skolan tror jag! Dags att vända dygnet för dom små liven tror jag bestämt!

Jag är sugen på att åka nånstans.. vart somhelst... bara bort ifrån Torsås... känns som jag har avtjänat min Torsås-tid... jag borde bli frikänd för gott uppförande hehe... Vad sägs om Stockholm? jo det hade varit skoj..

Nej fan... nu ska jag nog titta på macken och domna bort en stund...

"Min lust är fri men min frihet är bakom galler"

Kloka ord... vad hjälper det att vara fri om ens frihet är inlåst? inget alls antar jag...

Hej världen!

Två dar till nyårsafton...  Då blir det fest hehe... Skum känsla... tycker inte det känns alls länge sen jag var och firade mitt första nyår utanför morsans kontroll och nu iår är det min son som ska fira själv för första gången! Det verkar som om han har en bättre syn på sprit och sånt än vad jag hade! (konstigt att jag inte känner mig en dag över 25)

Dagens betraktelse: Vad är Punk?

Såg ett program i halvvaket tillstånd som handlade om punk... Vad är egentligen punk? Är det Green day, Good Charlotte osv? eller är det Sex Pistols, Ramones och KSMB?

För mig är punken en rörelse, inte en musikstil... Punk handlar om värderingar och en sorts "Jag har nåt att säga lyssna för helvete"-inställning Jag har svårt att tänka mig ett band som Green day vara punk, ett band som är så tydligt stylade, har mängder av sponsorer, stort skivbolag och som spelas på de mest kommersiella kanalerna... Nej inställningen punk hittar vi hos artister som Lars Winnerbäck och Caj Karlsson... Artister som vägrar sälja sig till stora bolag, som vägrar låta nån mobiloperatör sponsra deras spelningar och som dessutom, UTAN hänsyn till reklamintäkter och de stora tidningarnas skriverier, säger PRECIS vad dom tänker i sina texter!

Andra bra exempel på vad punk är: Ebba grön (bästa svenska rockbandet nånsin) The Clash (Sociala texter, politiskt engagemang och en jäkla "va fan-attityd) Social distortion (Mer rock än punk men samtidigt en bra attityd) och kanske mest av alla, Joy division... Bandet som utvecklades UR den brittiska punken i slutet av sjuttiotalet och som skrev engagerande texter om livet som dom såg det utan att ha punkens kompromisslösa manglande i bakgrunden utan istället kunde använda bra melodier....

Nej slutbetraktat för idag! Take care