I princip har jag inget emot att betala pengar för en reklamfri TV... tanken bakom public service är ju att presentera en TV som står fri från reklam och påverkan från stora företag och självklart kostar det pengar att göra kvalitetsTV. Har man då inga reklamintäkter så får TV:n finansieras via licens eller skattemedel. Personligen tycker jag att det kan vara bättre med stattefinansierad TV eftersom man då kan sätta avgiften i relation till personens inkomst precis som all annan skatt, men det kan göra detsamma, principen för mig är iaf att reklamfri TV kostar pengar.

Vad kan man då begära av en TV där folket betalar den med licenser? Jo följande tycker jag:

• Reklamfri... Självklart ska en licensfinansierad TV vara helt reklamfri. Man ska inte behöva se några varumärken sponsra eller presentera olika evenemang.
• Kvalitet... För mig är det en självklarhet att en licens eller skattefinansierad TV ska hålla en mycket högre kvalitet än den TV som styrs av storföretagens pengar.
• Opåverkad... Ja, en TV som står fri från marknaden ska självklart vara opåverkad och aldrig nånsin låta vinstintressen påverka innehållet. Ej heller rädsla för att stora företag ska dra tillbaks sponsorkontrakt ska kunna påverka TV-utbudet.
• Variation... Det ska finnas ett utbud som passar alla åldrar och intressen. Är det t ex sport ska man inte bara visa storfotboll och eller hockey utan även udda sporter. Samma med musik, det ska inte bara vara de största artisterna som tilltalar flest människor utan även udda och smala genrer.

Har vi då en TV som uppfyller dessa fyra krav? Jag tycker inte det... speciellt inte dom två översta punkterna, där har public service totalt misslyckats.

Svt har börjat sälja sig totalt åt kapitalet, i stort sett varenda stort tvprogram sponsras av försäkringsbolag, godistillverkare och liknande. Inte bara en sponsor till ett program utan kanske fem sponsorer.
Finns det nån i Sverige idag som tror att SVT står fria att granska exempelvis snabbmatskedjor i samhällsprogram när McDonalds sponsrar fotbollsVM? Eller att Plus helt fritt får granska myglande försäkringsbolag när If står som huvudsponsor för exempelvis melodifestivalen? Med andra ord har SVT brutit mot sin egen regel att inte vara beroende av företag för att göra sina program.

Kvaliteten... Ja självklart är det en sanning som var och en får ta ställning till. Jag tycker att SVT har sålt sig totalt. Igår råkade jag se "Ung och bortskämd" på SVT... Jag trodde aldrig att sån skit skulle få sändas i SVT.

Där ser vi ett stort antal 18-20åringar som i en dokusåpa visar hur jävla totalt urblåsta dom är. Dom skryter framför TVkamerorna hur dom har väskor för över 10 000 kr, hur dom inte vet hur mkt dom har i mobilräkning för det betalar mamma och pappa, dom vet inte hur man handskas med varken pengar eller hur man klarar sig själv. Detta är en typ av tv som jag förväntar mig ska komma från dom allra sämsta kanalerna som TV3 och Femman... INTE på SVT som ska stå för kvalitet och inte uppmuntra mobbingTV som enbart går ut på att mobba ut människor och få tittarna att vara som gamar som enbart frossar i andras neuroser!
Lägg därtill program om kändisar som tävlar mot varandra i en riktigt usel underhållning, helt värdelösa frågesporter som borde dött ut för massa år sen så har vi dagens SVT.

Summan enligt mig är att vi inte har en fri TV längre... vi har en kapitalstyrd skitTV som serverar oss det storbolagen vill. Dessutom är TV:n beroende av sponsorpengar vilket givetvis gör TV:n känslig för att granska saker som omfattas av dessa sponsorer... Detta hade varit helt OK i mina ögon om man hade en gratisTV som finansierades av reklam...

Jämför med Internet... Där känns det helt ok att gå in på msn.se och se massa reklam... att gå in på sin facebooksida och se ett tiotal annonser direkt från start. Men om jag betalade en summa pengar i månaden för att slippa se reklamen på hemsidorna skulle jag bli förbannad om jag trots att jag betalade fick veta att "denna sidan är sponsrad av Mc Donalds"

Nån mer som håller med mig och tycker det är för jävligt???

Lite kaffepaus på jobbet.
Ibland upphörs man aldrig att fövånas av en del människor. Önskar nästan att jag hade haft förmågan att kunna totalt nonchalera vad andra människor tycker när det passar mig. Eller nej, det skulle väl knappast göra mig till en bättre människa även om det hade varit enklare.

Förmågan att se hur ens hanlingar påverkar andra och att på nåt sätt ta ansvar för det istället för att bara tiga ihjäl och hoppas att det blåser förbi måste väl ändå vara en bra egenskap?

Delvis är det väl mitt eget fel som accepterar för mycket istället för att säga stopp.

Nu ska jag försöka förmedla receptet på den sk kommuniströran.. En revolutionerande god maträtt!

Grundtanken tror jag är att göra en annorlunda version av lasagne med potatis istället för pastaplattor.

Såhär gjorde jag!

ingredienser:

Köttfärssås

ca 1 kg köttfärs

1 gul lök

1 burk krossade tomater

1 paket passerade tomater

vatten

ev tomatpure

salt, peppar paprikapulver

lite maizena att reda av med om såsen blir för tunn.

Övrigt:

Tunt skivad rå potatis (svårt att säga hur mkt... man får prova sig fram... gick väl åt nåt kg tror jag

3 dl vispgrädde

gratängost

Bryn lök och stek köttfärsen krydda med salt, peppar och paprikapulver. (muskot ingår i orginalreceptet men det hade jag inte hemma)

När färsen är brynt häller man i krossad och passerad tomat, ev vatten och tomatpure (går bra med ketchup också) Såsen ska vara ganska lös eftersom potatisarna ska bli mjuka i ugnen.

Ta köttfärssåsen och varva i en ungsfast form med tunt skivad potatis (som när man gör lasagne)

ställ in i ugnen i 200 grader.

Nu till improvisationen... tiderna är ju lite varierande beroende på potatistyp, hur mkt potatis och hur ugnen funkar. Såhär gjorde jag iaf!

20 min. bara köttfärssås och potatis.

Häll på en trea vispgrädde (återigen beroende på hur mkt och hur stor formen är!)

20 min. med köttfärssås, potatis och grädde.

Häll över nån god gratängost. ev täck över med folie om man inte vill ha osten "bränd" (som är så jövla gött)

ca 20 minuter till, tills potatisen har den konsistensen man vill ha.

Servera med en grönsallad och en kall pilsner!

Jahapp då sitter man på tåget igen. Konserten igår var fantastisk. Jag hade höga förväntningar och Springsteen lyckades överträffa dom flera gånger om.
Inledningen var magisk. Att dra igång med en klassiker som 'the promised land' var genialiskt och att utan dödtid sen rada upp prove it all night och cover me direkt efter blev ett startskott som fick igång publiken direkt och satte nivån på resten av spelningen. Låt efter låt radades upp och trycket var enormt. Spelglädje var ordet för kvällen.

Några höjdpukter:
Cover me. Överraskande i alla fall för mig. Trodde inte han skulle köra den.

Prove it all night. Underbar version som fick igång publiken.

Johnny 99. Helt underbar version. En av publikfavoriterna.

Rosalita. En av mina favoriter. Ös på högsta nivå

Born in the USA. Vilken röjversion

Jack of all trades. Min favorit från nya skivan. Live var den hur stark som helst.

Seven nights to rock. Herregud hehe grymt ös.

Born to run. Ett måste på en springsteenspelning. Den är nog en av de bästa låtarna nånsin.

The rising. En livefavorit. Slår det mesta. Allsången var grym.

Twist and shout. The stadium breaker. Går nog inte avsluta en konsert bättre.

Dancing in the dark. Ett måste live. Man har hört den i hundratals versioner och ändå låter den så vital. Brilliant.

Badlands. En av mina favoriter. Riktigt bra version blev det.

Resten av låtarna höll samma klass. 3 tim 45 minuter och inte en tråkig minut. Det är magi från en scen.
Enda minuset är att the big man saknades trots att E street horns gjorde ett bra jobb att fylla ut tomrummet. Sen tycker jag att han kunde valt Thunder road också men det kanske blir nästa gång.
Bruce är mer än Boss, han är kung Gud och mentor. Bättre blir det inte

Idag är det 18e juli. Och för ca 50e ggn undrar jag när sommaren kommer hehe. Tur man inte har semester iaf.
Man får väl hoppas på bra väder på lördag när det ska bli lite fest.

Idag är det 18e juli. Och för ca 50e ggn undrar jag när sommaren kommer hehe. Tur man inte har semester iaf.
Man får väl hoppas på bra väder på lördag när det ska bli lite fest.

Sweden rock festival...

Varje år flockas tiotusentals hårdrockare i alla åldrar strax utanför Sölvesborg i Blekinge. Vad folk inte vet är vilka regelrätta svin som driver SRF år efter år. Vad grundar jag detta på? Jo följande!

1. Sweden rock festival är ett företag som drivs i Sverige av svenskar, trots detta bryter man mot varenda moralisk regel när det gäller att anställa folk. Varje år arbetar drygt 1000 ungdomar gratis på festivalen, utan mat, utan lön, utan några som helst normala regler som gäller på arbetsmarknaden.

2. De ungdomar som arbetar direkt på scenerna med att bära lådor och hjälpa till med att bygga jobbar med stora risker för sin egen hälsa också dom helt gratis. (dom fick iofs mat)

3. Min son jobbade för andra gången på srf, iår som roddare på stora scenen. Han fick jobba såpass långa pass att på ett normalt jobb skulle facket stängt arbetsplatsen. Säkerheten var obefintlig då dom jobbade med tunga lådor och hela tiden riskerade att klämma sig eller på andra sätt skada sig.

Mer fakta om Sweden rock....

Förra året omsatte sweden rock 86 miljoner kr

Vinsten fördelades mellan en handfull bolag och personer (en vinst på 27 miljoner)

Mest pengar av alla plockade festivalbolagets ordförande Peter Palmberg ut (15 milj kr)

På frågan om det är lämpligt att plocka ut de vinsterna svarar man från festivalen:

"Man kan inte sätta det i relation till vinsten. Det är ganska darrigt att på hösten sätta en budget när man ligger minus femtio miljoner kronor och inte vet om man säljer några biljetter. Jag kan lova att man inte sover så gott om nätterna då" säger Martin Forsman (presschef och delägare)

Källa:
Sveriges radio nyheter

Som gammal rockfan och festivalälskare mår jag illa när jag läser om detta. Hur en festival som sweden rock ljuger och utnyttjar ungdomar, tvingar dom arbeta monsterpass med tunga lyft och oändliga timmar bara för en biljett som dom i de flesta fall inte ens kan utnyttja eftersom dom antingen jobbar eller sover!

Jag gjorde en rolig snabbmatte när jag läste artikeln...

Vi pratar om 1000 frivilliga som jobbar på festivalen... anta att alla dom jobbar 20 timmar (nu jobbar många betydligt mer men ändå...) Anta också att dom får 100 kr/timmen... det gör 20 000 timmars arbete gånger 100 kr. Det är 2 000 000 kr + ev arbetsgivaravgift (som är låg pga de anställdas låga ålder) så säg 2,3 miljoner kr skulle det kosta att ge dom en anständig lön för jobbet... Peter festivalsnikröv... ta ut 12 mille i vinst nästa gång och GE DE FRIVILLIGA LÖN...

I min ungdom jobbade jag fackligt inom metall, ett av mina uppdrag var att tillbringa en vecka om året i borgholm och köra uppsökande verksamhet med undomar som sommarjobbade. Dvs kolla löner, skatter, avtal och säkerhet. Många gånger blev jag nästan skräckslagen när jag hörde om låga löner, dåliga arbetstider och ockrarpris på hyror på de rum dom anställda ungdomarna hyrde (av samma arbetsgivare som anställde dom) men INGENSTANS och INGEN GÅNG har jag upplevt en arbetssituation som ens vagt liknar sweden rock!

Var finns facket när dom behövs? Varför är dom inte hos de ungdomar som dom så gärna vill värva som medlemmar?

Själv har jag valt att de senaste åren bojkotta denna vidriga snikfestival som inte har ett skit med mentaliteten bakom alla stora festivaler och evenemang. Där vinsten är allt som räknas, där chefer och delägare plockar ut 27 miljoner i vinst medan dom låter barn och ungdomar arbeta både gratis och farligt!

Min stora önskan är att _ALLA_ som har mage att kalla sig hårdrockare bojkottar denna vidriga skit! Dessa löss och parasiter som drar ett skammens täcke över musiken! Ni som stöttar svinen som arrangerar sweden rock är inte värda att kallas musikälskare! För mig är ni likvärdiga med cancerspridning och i samma klass som de där skalbaggarna som lever i andra djurs avföring!

Ibland är man lite nostalgisk... kommer väl med åren antar jag, jag har ju faktiskt fyllt 25 några gånger nu.. 24 för att vara exakt! ;)

När jag är lite lagom nostalgisk brukar jag alltid hamna på youtube (välsignade sida) och kolla in musik som jag gillade i unga år... Efter några låtar börjar man fatta vilken musikhistoria man har bevittnat egentligen. Band som idag är i 50årsåldern och spelar stora festivaler och arenaspelningar såg jag födas som små garageband, jag var med på den tiden hårdrocken betraktades som både farlig och äcklig. Mina föräldrar fasade över långhåriga killar, nitar och jeansjackor med ryggmärken... SAMMA föräldrar som idag tycker att det är trist att barnbarnet klipper av det långa fina håret (obs killar hehe) och frivilligt syr fast ryggmärken på barnbarnens jeansjackor! ;) som dessutom KÖPER barnbarnen skivor, dvd och afficher med gårdagens syndare! ;)

Hursomhelst... 1980 gick jag i sjuan... var en finnig 13åring som ivrigt letade efter hård musik... Hade lyssnat på Kiss mest för att det inte fanns nåt annat hehe.. Plötsligt uppenbarade sig Gud... i skepnad av en långhårig, vårtig kille med slokmustach och pollisar. Hans namn... såklart ingen annan än Lemmy Kilmister! Första gången jag hörde Ace of spades var jag såld! Det roliga är att Motörhead är ett av få band som hängt med hela tiden från finnig 13åring till 45årig gubbe! Andra artister och band har kommit härskat och försvunnit men inte Lemmy... Lemmy och Springsteen är de två konstanterna i mitt "Soundtrack of my life".

Musikhistoria eller iaf rockhistoria... Mitt livs första stora konsertupplevelse (jag räknar inte Snowstorm i Torsås eller Jerry Williams på masten här) var när jag som 16åring lyckades övertala min far att köra mig och en kompis till Stockholm för att gå på "Monsters of rock" på Råsunda. 25/8 1984 hände detta stora! :) För mig var det närmast en religiös upplevelse... Först ut var Mötley Crüe. Jag har aldrig varit nån stor glamrockare men det var otroligt stort att se dom framför 35000 pers... Att sen dessutom få se Van Halen spela direkt efter var stort, riktigt stort. Dessutom var det deras första spelning i skandinavien. Som gitarrist är det dessutom som att se Gud att få se Eddie Van Halen spela! Sen är ju David Lee Roth en showare av högsta klass! När han sen slutade i bandet insåg jag att Van Halens spelning verkligen var en historisk grej! Avslutningen med AC/DC var inte dålig heller! Detta band hade ju redan funnits många år och var antagligen som hungrigast när jag såg dom! Riktig rock n roll med Angus i högform! På den tiden var ju hårdrock nåt nytt och folk hade sett Sivert Öholm förkunna att hårdrock inte bara var djävulens musik utan dessutom att det var dålig musik av slashasar! Vad snillet Sivert inte fattade var att detta gjorde musiken ännu mer attraktiv och på sätt och vis banade väg för den acceptans vi har idag!

New wave of Brittish heavy metal blev mitt kall i flera år... under början mitten av 80talet köpte man i stort sett alla såna skivor... Iron maiden gav ut massor med riktigt bra maxisinglar som jag hade alla av... Judas Priest, Saxon, Diamond head, Tygers of pan tang och givetvis Motörhead... en stor del av mina pengar hamnade direkt på skivspelaren.. ja inte dom pengarna som gick till nitar patronbälten och andra viktiga attiraljer!

Runt 1983-84 dök det upp nåt som verkligen förändrade mitt musikliv. Någon hade på något sätt lyckats komma över några låtar på ett raspigt kasettband... Bandet hette Metallica och var totalt okända! Jag föll som en fura för den nya musiken från San Fransisco... Under de närmaste 6 åren var det bara thrash metal för mig! Dom gamla hjältarna dog för att inte återuppstå långt in på 2000talet (ja självklart inte Motörhead! Dom dog aldrig och kommer aldrig göra det heller)... Men under den tiden var det mycket Anthrax, Metallica, Kreator, Venom och Slayer... Band som precis bildades och började hitta sin publik. I början av september 1986 ringde en kompis och undrade om jag ville åka till Stockholm för att titta på just metallica... Självklart sa jag "Ja" och tillsammans med 2700 andra orginal metallicafans bevittnade jag nästa historiska gig i mitt liv. Några timmar efter konserten omkom bandets basist, Cliff Burton, och enligt mig förändrade det hårdrocken för alltid.

Detta kan ju låta hur otroligt som helst för metalheads idag men då var Metallica inte speciellt stora, det var bara några få riktiga entusiaster som ens hade hört dom. Biljetten till konsterten kostade 110 kr och då fick man se både Anthrax och Metallica när dom var som bäst! Efter spelningen stannade bandet kvar bland fansen och skrev autografer... Än idag ångrar jag att jag inte ställde mig i kön och fick en autograf av dom!

Detta var kapitel 1... Om någon tycker det är lite roligt med nostalgi och metalhistoria från en gubbe som verkligen var på plats när det begav sig föreslår jag att ni tittar in med jämna mellanrum för fortsättningen!